.

du är falsk
du är inte den du var

jag skulle kunna säga att
jag hatar dig
säga att jag aldrig mer vill se dig igen

om det ändå bara kunde vara så enkelt

att jag kunde erkänna för mig själv att jag hatar dig
att jag klarar mig utan dig

men det går bara inte undvika dig-
hur mycket jag än försöker-
hur mycket jag än vill

En sommardröm

gammal novell jag skrev för väldigt längesen, skulle haft en bild till den, men det har inte blivit av än.

~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~


Bilen skumpade fram på de grusiga vägarna, om man ens kunde kalla de för vägar. Stora, öppna fält vällde ut åt alla håll och lite här och var fanns galopperande flockar med hästar. Kalifornien var sig lik och äntligen var hon tillbaka. Efter en hel termin i storstaden var det mer än underbart att slippa alla prov och läxor i två hela månader. Nu kom hon tillbaka till sin familj och alla hennes vänner. Hatten, den vita satt redan på hennes huvud och hon var klädd i slitna jeans shorts och en skjorta hon hade knytigt så att hennes smala mage syntes. Bil rutorna var öppna, men ändå var det jätte varmt. Det skulle bli en lång och skumpig resa innan de var framme. Bredvid henne satt hennes pappa med sin svarta hatt.

Hon såg hur stallarna bredde ut sig framför dem. Alla hästarna hon längtat efter så otroligt mycket fanns där framme. Bilen svängde in mot den lilla parkeringen och Jamie hoppade ut ur jeepen och sprang ner mot ett av stallen. Fort sprang hon fram till den stora skimmelns box, som gnäggade välkomnande. Gud, vad hon hade saknat det här! På mindre än två sekunder hade hon fått på rep grimman och knytigt grimskaftet som tyglar. Hon öppnade box dörren och ledde ut Silver till gårdsplanen där Jamies pappa hade full sjå med att få in alla hennes väskor från bilen och in i det stora huset.

“Nejmen, är det inte lilla Jamie som kommer här va?” Liam hade dykt upp med sin svarta häst från andra stallet. Hans leende var stort och ögonen glittrade under den rufsiga luggen. Liam var stallpojke på gården och hade bott där ett bra tag. Han var ett år äldre än Jamie och de hade känt varandra ända sedan de Jamie föddes. Liams föräldrar hade omkommit i en flygolycka när han bara var två år gammal. Sedan dess hade han bott i ett av grannhusen med sin mormor. Sist Jamie och Liam träffats var på logdansen för ett halvår sedan. Liam hade bjudit upp sin barndomsvän på en dans. Jamie kom ihåg det som om det var igår. Liams glittrande ögon och stora leende. Det var något speciellt med det leendet som Jamie verkligen gillade. Mer än en dans hade det inte blivit och dagen efter skulle Jamie in till sin skolan i storstaden igen. Nu stod han där med samma stora leende framför henne.

“Ska vi ta en sväng? Jag vet ett jätte mysigt, nytt ställe du måste se!” Undrade Liam och hoppade upp på sin svart häst, precis som Jamie hade han en skjorta, fast den var lång och jeans på sig. På huvudet satt en svart hatt. Under hatten gömde sig en brun, rufsig kalufs. Han var ju faktiskt riktigt snygg.

“Jag ska precis iväg på en galopp, så håll i dig. Det kan gå fort!” Sa Jamie skrattande och hoppade upp på Silver. De båda hästarna började skritta ut på ett av fälten. Efter ett tags skrittande och pratande om hur det hade varit under det halvåret de inte träffats sa Liam.

“Föresten till trädet där borta!” Ropade Liam och skänklade på sin häst så att han började galoppera. Jamie var inte sen att göra samma sak och snart var de framme vid det stora trädet. Här hade Jamie aldrig varit förr, trots att hon hade bott här i flera år. De saktade av och hoppade samtidigt av sina hästar.

“Kom så ska jag visa dig något.” Liamgick före med Jamies hand i sin. De gick igenom några buskar och kom fram till ett bygge Jamie heller aldrig sett förut. Det liknade lite ett lust hus. Det var nästan runt med tak och golv. Men inga väggar, bara stolpar som höll taket uppe. Runt omkring växte buskar med rosor. De gick hand i hand in i det lilla lusthuset och Liam ställde sig framför Jamie.

“Ska vi börja där vi slutade sist? På logdansen. Frågade Liam och tog tag i Jamies andra hand också. Han började sakta föra henne och hon följde med i varje steg, snart dansade de runt i byggnaden, runt, runt. Liams och Jamies blickar var som fastlimmade i varandra. Jamie kunde inte sluta le och det kunde inte Liam heller.

Efter en stunds dansande tröttnade de och Liam började istället kittla Jamie. Jamie skrattade som en femåring och sprang tjutande ut på gräset. Båda deras hattar flög av när Liam jagade henne. När han sen kom ikapp henne drog han ner henne på marken och de la sig mot varandra. Båda skrattade. Liam sträckte ut handen mot en av rosorna i en buske. Den var stor och vit. Han bröt av den och fäste i Jamies vågiga, långa, bruna hår. Deras blickar möttes och sakta böjde sig Liam fram mot Jamies ansikte och lät hans läppar röra vid hennes. Det pirrade lite i Jamies mage och hon blev helt varm inombords. Hennes hand drog igenom hans rufsiga hår. Det här skulle bli den bästa sommaren på länge.